Joe Hill, född Joel Emmanuel Hägglund, alias Joseph Hillström, född 7 oktober 1879 i Gävle, Gävleborgs län (Gästrikland), avrättad 19 november 1915 i Salt Lake City, Utah, USA, var en fackföreningsman, diktare och sångare. Hans föräldrahem i gamla Gävle är nu både museum och SAC:s industrisekretariat, och kallas Joe Hill-gården.

Joe Hill räknas som en av 1900-talets mest inflytelserika amerikanska protestsångare, och han nämns som inspirationskälla för musiker som Woody Guthrie, Bob Dylan, John Lennon och Joan Baez.^[1] Han skrev en rad aktuella arbetar- och protestsånger, och han använde särskilt humor och ironi i sina texter. Flera av Joe Hills sånger trycktes i den Lilla röda sångboken, som utgavs av fackföreningen Industrial Workers of the World, där Joe Hill var en väldigt aktiv medlem.

Joe Hill lyckades bli en levande legend bland syndikalister och fackföreningsaktivister i USA och hans sånger gjorde honom känd bland den amerikanska arbetarklassen, immigranter och arbetslösa. Hill dömdes för mord efter en mycket omdiskuterad rättssak som väckte internationell uppmärksamhet, och med den efterföljande avrättningen växte hans popularitet och han har sedan blivit ett vanligt föremål för filmer, sånger, böcker, talrika artiklar samt operor och teatrar.

Joe Hill har kallats The Man Who Never Died (Mannen som aldrig dog).<sup>[2]

                                                                                                 (text lånad från Wikipedia)</sup>